Nytt filmprojekt: Naturlik biodling

BEEHIVE REWILDING + AGROFORESTRY

Binas nytta för människan går inte att överskatta; bisamhällen har en nyckelroll i vår försörjning, de pollinerar ungefär en tredjedel av vår mat. Samtidigt rapporteras ofta om att binas överlevnad hotas. Själv har jag trott att det är monokulturernas utbredning, med konstgödsel, gifter och avsaknad av biologisk mångfald, som själva bär ansvaret. Tills jag kom i kontakt med Stefan Breitholtz, författare till ”Biboet – Bihållning till Husbehov: Lämplig inom Biodynamisk Odling och Permakultur” i Baskemölla ekoby. Och för första gången hörde talas om att bikupans utformning och biodlarens skötsel också spelar en avgörande roll. Att det är med honungsbin som med all intensifierad djurhållning; vi överutnyttjar djurens natur och det rubbar djurens egen, genialiska förmåga att se om sin långsiktiga överlevnad och hälsa.

Genom Stefan har jag kommit i kontakt med Hannes Bonhoff/ superbiodling.se och Honungsbiföreningen. Hannes, som är forskare och och en aktiv förespråkare för naturlik bihållning, bygger stockkupor, både på ben och som hissas upp i träd. Stockkupor är vanligare i andra länder, som Ryssland, och omnämns ofta tillsammans med begreppet Rewilding. ”Rewilding” innebär att skydda och ibland återintroducera de vilda djuren i ekosystemen, eftersom de oavsett plats i näringskedjan, har viktiga funktioner.  Eftersom nästan alla ekosystem i Europa har för få djur idag, finns stora utmaningar kvar. Enligt en rapport från IPBES riskerar 1 miljon djur- och växtarter utrotning under de kommande decennierna. Honungsbiföreningen planerar nu kartlägga vilt levande honungsbin i Sverige. Men för att komma igång och befolka en stockkupa går det även bra med ”tambin”, som jag har förstått. Bilden: Hannes stockkupa.

Honungsbin är ursprungligen vilda djur som genom evolutionen har anpassats till att leva i ihåliga träd, som med sina tjocka, tunga väggar skyddar bisamhället mot kyla, hetta och kraftiga temperaturändringar, vilket är avgörande för att bisamhället ska kunna uppräthålla sin hälsa genom ett stabilt och rätt tempererat microklimat.

En avgörande del i honungsbinas livscykel är att svärma på försommaren för att föröka sig, och bilda två samhällen av ett. Trots att svärmningen, och därmed föryngringen, är avgörande för att bina själva ska kunna hantera varroakvalster och dess virus i kupan/boet, motverkar både traditionell och ekologisk biodling just svärmning. Till exempel genom att skapa mer utrymme för äggläggning och honung i samma kupa, eftersom antalet bin i samhället under svärmningstiden ökar med flera tusen om dagen. Detta innebär dock att bikuporna måste behandlas med kemikalier, för att begränsa varroan, och hålla bina friska. Resultatet blir alltmer domesticerade bin, som inte klarar sig utan kemikalier, vilket i sin tur ger nya problem och som tar bina än längre bort från sina nerärvda, uthålliga överlevnadsstrategier. Binas beteende formas istället genom avel, med målet att producera så mycket honung som möjligt. 
    
Avstånd och föda: Vidare har evolutionen visat att avstånd minskar smittspridning; bin flyger ibland in i fel kupa, när flera kupor står uppställda på rad, varpå smitta från ett samhälle sprids till nästa. Att ta näringsrik och hälsofrämjande honung och ge tillbaka socker från sockerbeta känns inte heller rätt, om det är bisamhällets naturliga hälsa som ska stärkas.

Bilderna nedan: I Baskemölla finns ett antal Bibon på ben som Stefan byggt och som nu står utspridda i en äppelodling här.  Den grafiska bilden är fotad i tidskriften Åter, återfinns även i boken ”Biboet”. Biboet ger också det honung, till husbehov, när bina fått vad de behöver. Att lyfta på topplock och lyfta upp ramar i en vanlig kupa innebär rubbat microklimat, en kraftig störning för binas immunförsvar. Därför är Biboet utrustat med en kasett på baksidan, som skall efterlikna en trädgren på ett träd. Skötseln går ut på så få ingrepp i kupan som bara går.  

 

STÖDJ VÅR FILM!

Eftersom jag vill lära mer, som hur man bygger en egen stockkupa, och få detta förklarat av någon som verkligen vet vad detta handlar om, planerar jag nu att göra film med Hannes, med start i april-maj! Filmen kommer, hoppas jag, bli en i raden av flera kortfilmer kopplade till agroforestry i södra Sverige, under 2021/22.  Stödj gärna vårt arbete genom att swisha en slant, så kan du lära tillsammans med oss. Och så får du ditt namn i eftertexterna. Bidrag används till inhandlandet (just nu!) av uppdaterad ljud- och kamerautrustning. Swish: 0709454804 eller paypal.me/paradigmshiftfilm 

 Rubrikbilden ovan är lånad från apisborea.com och den nedan från beekindhives.uk

A perfect storm for disease: ”Rampant deforestation, uncontrolled expansion of agriculture, intensive farming, mining and infrastructure development, as well as the exploitation of wild species have created a ‘perfect storm’ for the spillover of diseases from wildlife to people”

Citatet kommer från en forskargrupp som 2020 skrev en mycket läsvärd artikel med rubriken ”COVID-19 Stimulus Measures Must Save Lives, Protect Livelihoods, and Safeguard Nature to Reduce the Risk of Future Pandemics” på Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) hemsida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s