I samband med Agroforestry Sverige årsmöte i slutet av mars 2021 tackade jag ja till en plats i styrelsen, spännande!
Min tanke är att jag ska bidra med bilder och filmklipp från agroforestryexempel till hemsidan. Rubrikbilden: vemdalen.se

Under årsmötet diskuterades bland annat planer på en agroforestrykonferens i Skåne (våren 2022) och en Policy workshop (hölls i april, öppen för medlemmar i Agroforestry Sverige) där Rico Hübner och Julia Günzel från den tyska agroforestryföreningen berättade om hur de, genom sitt flera decennier långa policyarbete, lyckats få det tyska parlamentet att stötta agroforestry i sin jordbrukspolitik. Rico sitter även i styrelsen för den Europeiska agroforestryföreningen och har i många år bidragit till lobbyarbetet på EU-nivå. Därefter hölls ett föredrag av Tamas Szedlak, skogsexpert som jobbar med bioenergi, klimatförändringar och skogsfrågor vid Europakommissionen. Nu jobbar en policygrupp inom Agroforestry Sveriges med en motion till svenska Riksdagen, för att få till bättre förutsättningarna att starta upp och driva agroforestrysystem i Sverige.

Under årsmötet hade renskötaren Anja Fjellgren, Funäsdalen och Jesper Sandström från Kyrkbygård i Slättåkra bjudits in att berätta om sina respektive verksamheter som båda, i var sin landsända, går under begreppet agroforestry.

Jespers gård på ca 30 hektar utanför Halmstad består till övervägande del av perenna grödor, några procent potatis och grönsaker, samt nötkreatur, höns och tidigare (om jag förstår rätt) får och Linderödsvin. Då betet delvis är och planeras bli än mer integrerat i det perenna växtområdet, i det här fallet i allérna, går det under namnet silvopastoralt agroforestrysystem. Översiktsbild till vänster, Kyrkbygård.

PRODUCERA MATJORD OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

På Kyrkbygård dominerar sandjordar med låg bördighet och här råder återkommande torka. Med de förutsättningarna, berättade Jesper, är hans åtgärd att inte plöja, att bevara levande rötter i jorden och att hålla marken täckt, eftersom allt detta bidrar till att bygga upp matjorden, skydda mot uttorkning och skapa biologisk mångfald. På gården planteras nu allteftersom sälg och lönn som ”skärmträd” (amträd) till frukt- och nötträd, som drivits upp på plats från frö och som kommer ingå i alléerna såsmåningom. Om jag uppfattade rätt, tillförs svampmycel vid utplanteringen, tillsammans med gödsel, ekflis och sedan väv över. Även inympade nötträd kommer planeras ut, i ett senare skede. Bilden: trädplantering, Kyrkbygård.

Valnöt hör till gruppen stenfrukter och innehåller rikliga mängder fleromättade fetter, protein och järn. Själva valnöten är omgiven av ett hård grönt fruktkött som spricker upp när frukten är mogen på hösten. Trädet kan bli uppemot 30 meter högt och blommar från maj till juni, med han- och honblommor i hängen på samma träd. Ursprungligen kommer trädet från Balkan och Mindre Asien. Ur ekonomisk synvinkel är arten väldigt viktig och odlas mycket i Sydeuropa, både för nötternas skull och som timmer.

Vad som gör Kyrkbygård extra intressant är att här bedrivs ”planerat bete”. Nötkreatur flyttas runt på en liten yta i taget med hjälpa av mobilt elstängsel så att betet bara sker väldigt kort tid, varpå de flyttas vidare och gräset får en lång återhämtningsperiod, vilket tillåter gräset att tillsammans med klövern hinna utveckla djupa, stora rötter. Att djuren gödslar naturligt på platsen är en viktig del i att efterlikna de naturliga ekosystemen. Bilderna här är lånade från Kyrkbygårds fb-sida.

Att använda brunnen stallgödsel som sprids på traditionellt sätt, frigör salter och nitrat som påverkar jorden negativt, menar Jesper. Med naturlig gödsling får växterna istället lov att samarbeta med markorganismerna. Dessutom går det ju inte åt någon fossil energi eller tunga fordon som packar jorden, kan tilläggas. Blev väldigt nyfiken på att veta mer om driften på Slättåkra, och det kan man göra på deras facebooksida och genom att se avsnittet med dem i Richard Perkins dokumentärserie Farm Like A Hero.(2021)


Bilderna ovan: Linderödsvin och mobil hönsbur, Slättåkra.

URÅLDRIG AGROFORESTRY

Renbete är en uråldrig form av agroforestry, trots att det sällan omnämns som sådan. Mycket intressant att höra Anja berätta. Hur många vet tillexempel att ”renbetesrätten”, som råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta är likställd med ”äganderätten” till samma mark? Renskötselrätten bygger på urminnes hävd av fritt naturbete, eftersom renar är vandringsdjur. Den mark som djuren rör sig över, utifrån årstid, var en gång i tiden ”utmarker”. Idag ägs den av skogsbolag och privata aktörer som vill ha snabb avkastning, oftast genom markbruk och med störningar som stressar renarna, en ständig källa till konflikt. Citat nedan ur Renskötsel i Sverige/SLU

För närvarande möter rennäringen en ökad konkurrens om markutnyttjande från andra verksamheter som skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring och biltestindustri. Detta har lett till fragmenterade skogar och negativ påverkan på viktiga betesområden rika på lav. Ytterligare orsaker till minskad förekomst av marklavar är markberedning och ökande virkesförråd. Detta är tydligast i tallskogar på sedimentmarker längs Norrlandsälvarna och områden nära Bottenviken där renarna befinner sig under vintern.

Som jag förstår är renen ett vilt eller eventuellt ett semi-domesticerat djur, och tillhör Cervidae-familjen, som även inkluderar bl.a. rådjur och älg. Människan skyddar det främst vintertid från predatorer, som örn, järv, lo (och året runt från människan). Då skiljer renskötaren ut sin hjord ur den gemensamma och håller dem under större uppsikt, närmre samebyn. Vinterbetet består framförallt av lav som är full av energi och som hjälper renen att värma sitt blod. Renarna har ett fantastiskt luktsinne, de kan lukta sig till laven, till och med när den är täckt av en halvmeter snö. De är också väl rustade för att gräva fram laven med hovar och horn; under vintern drar trampdynorna ihop sig och hovarna blir då som ishackor som de använder för att gräva fram mat under is och snö.

När vintern tar slut, i mars, drar renarna till fjälls och förenas med den större hjorden. Hur de rör sig kan renskötaren följa med hjälp av GPS, vilket även ibland används på fjällkor på skogsbete. Under vår och försommar sker kalvning och kalvmärkning. Under sommar och höst är gräs och svamp huvudföda, och då sker samling, skiljning och slakt. Renarna vet precis vad de behöver få i sig utifrån årstid, och överutnyttjar aldrig naturen genom att helt beta av en plats.

På vilket sätt är renbete agroforestry? Agroforestry innebär ett flerfunktionellt system där kretslopp sluts och naturens resurser byggs upp, istället för bryts ner. Renbetet ger kött och betet i sig ger naturvård som bidrar till friska skogar med bär, svamp, jakt etc. Renen är helt enkelt, som alla vilda djur, en viktig kugge i det ekosystem som de tillhör.

Både renskötare och skogsbolag har ekonomiskt intresse i sitt bruk, de första för sin överlevnad. Samebyns medlemmar lever på rennäringen, men förvaltar också ett ekonomiskt och miljömässigt uthålligt bruk av marken. I den otroligt viktiga svenskproducerade filmen ”More of Everything”(Youtube, 2021) förklarar forskare varför svensk skogsindustris affärsidé, plantageskogar som svaret på klimatkrisen, i själva verket är förödande för klimatet, eftersom kalhyggen och plantageskog kraftigt reducerar den biologiska mångfalden och de livsviktiga habitaten för en rad djurarter, som balanserar ekosystemen. Vidare binder inte nyplanteringar kol i samma utsträckning som gammelskog, bland annat då de saknar livsviktig mykorrizza. Så här skriver Skydda Skogen:

”Mykorrhizasvampar har stor betydelse för kolbalansen på vår planet. De håller stora mängder kol bundet i marken, särskilt här på den norra delen av jorden. Kolbalansen har i sin tur avgörande betydelse för växthuseffekten. Kalavverkning, korta omloppstider och markberedning påverkar markens mykorrhizasvampar negativt och gör att kolet i marken frigörs.”

Naturen är bäst på att vårda sig själv, men ibland behöver vi skapa rätt förutsättningar, till exempel genom att inte begränsa djurlivet i onödan, eller att stärka eller återintroducera vilda arter som har försvunnit på grund av oss människor. (Ibland kallat rewilding). Detta gäller i högsta grad rennäringen, som inte kommer överleva klimatförändringar och människans framfart, utan bättre lagstiftning och långsiktigt hållbara beslut.

* Hyggesfritt skogsbruk betyder skogsbruk utan kalhyggen, men det finns många former som ryms i begreppet.