In 2018 we visited Wakelyn’s Agroforestry Organic Research Farm in Suffolk, where we interviewed Professor Martin Wolfe who dedicated his life to research small-scale, resilient, low and no-input agriculture ”beyond organic”. The around 20-hecacres farm is covered with a big genetic variety of crops, from hedges with fruit-, energy- and nut trees to mixed crops in between the hedges.

When searching for existing, grown up agroforestry systems on a medium or large scale, we found Wakelyns webbpage  and found it extra ordinary that a farmer wrote about Peak Oil and our growth based economy in relation to food production. This was clearly not an ordinary farmer!

”Every facet of the modern industrial economy is predicated upon cheap energy. Not only that but an expanding supply of cheap energy, to enable economic growth. A key facet of the economic growth paradigm is that we free the workforce from the chore of food production by creating vast surpluses via industrial mono-cultural food production systems. Agri business. There is of course a fundamental flaw in this system.. or several in fact.. that the energy supply can endlessly grow is an obvious weak point in the plan, and the thought that by replacing the complexity of biology with the simplicity of monoculture that we could actually build something sustainable using these methods. Agribusiness burns 10 times more energy in the form of fossil fuel than what it produces in food and it does it at the expense of diversity which turns out to be the key mechanism by which nature and evolution flourishes.”

2018 besökte vi Wakelyns Agroforestry Organic Research Farm i Suffolk, där vi träffade professor Martin Wolf som forskat hela sitt liv på småskaligt hållbart jordbruk ”bortom ekologiskt”. Gården består av alléodlingar över några hektar, där frukt-, energi – och nötträd kantar odlingar av äldre sorters spannmål och andra grödor.

Dessa trädalléer ger, enligt långvarig forskning, bästa tänkbara microklimat, genom att de reglerar vattenbalans, ger vindskydd, förbättrar jordkvallitén på naturlig väg, hindrar jorderosion, vilket maximerar skördens omfång och tillväxttakt, höjer näringsinnehållet och platsens biologiska mångfald, samtidigt som skadedjur och andra angrepp minimeras (alléernas vindskydd hindrar tillexempel effektivt från spridning av parasiter). Ett odlingssystem som alltså varken kräver bekämpningsmedel eller konstgödsel.

Vad gör träden för nytta? Träd och buskar i sådana här alléplanteringar har visat sig växa snabbare och få djupare och mer omfattande rotning än träd i plantagesystem, vilket gör att de inte konkurrerar med de ettåriga grödorna om vatten och näring, däremot står de stadigare emot stormar och översvämningar. Denna samodlingsform minskar också näringsförluster, eftersom träden använder näringsämnen som inte utnyttjas av de årliga jordbruksgrödorna. Även livsnödvändiga Mykorizaföreningar i jorden har visat sig vara mycket större i Europas agroforestrysystem jämfört med i dess monokulturodlingar, vilket (om jag har förstått rätt) är en förutsättning för att slippa fosfatgödsling och framförallt en förutsättning för en levande jord.

Agroforestrylléer är riktade och planerade så att växtligheten inte ska konkurrerar om behovet av sol, vatten och skugga, – tvärt om, något kräver mer på våren, något annat på sensommaren osv. Att odla i flera skikt är helt enkelt ett betydligt mer effektivt och produktivt sätt att odla än det endimensionella sätt vi odlar idag!

Agroforestry är inget nytt. Ända tillbaka till Han-dynastin i Kina finns dokumenterade bevis på att det var så här vårt odlingslandskap såg ut. (Och stora arealer i Kina odlas fortfarande så) I Frankrike visar historiska dokument att agroforestry var den rådande markförvaltningen ända fram till slutet av 1800-talet.

Sedan 1800-talets slut har industrin, trots böndernas protester, styrt utvecklingen i motsatt riktning, för att maximera kortsiktig profit och ta makten över produktionen.  Över nittio procent av de gener som funnits i våra sädesslag har idag gått förlorade – våra sädesfält består nu oftast av en och samma gensort, vilket gör vår matproduktion extremt sårbar, t.ex. med klimatförändringar som inte bara kan ge extremhetta utan även t.ex. nya skadeinsekter. De äldre spannmålens (”kultursorternas”) förtjänst (liksom de perenna grödornas) är att de är betydligt robustare till sin natur, vilket gör att de oftast ger stabil skörd oavsett vädrets makter. De kräver vidare inte bekämpningsmedel och betydligt mindre gödsel, vallodling, som hos Wakelyns brukar fungera bra som förgröda. En annan fördel är att man kan ta eget utsäde av de gamla sorterna och att de efter hand anpassar sig till de lokala förhållandena och blir bättre för varje år. (De moderna sorterna är ofta hybrider som inte ger fertil avkomma.) Här finns alltså även ekonomiska argument till en Omställning.

Kretslopp: Av spannmålsskörden på Wakelyns bakas det lokalt bröd som har vunnit många fina utmärkelser för sin kvalité. Frukt och grödor äts på gården eller säljs lokalt och Wakelyns energiträd hamnar i värmepannan på gården och blir till varmvatten och uppvärmning. Vi tillbringade säkert tio timmar i Martin och assistenten Lizas sällskap, vilken fantastisk dag!

In Totnes we visited one of Europe’s oldest and most voluminous forest gardens, established by Professor Martin Crawford, through the organization Agroforestry Research Trust.

Resan gick sedan vidare med tåg till sydvästra England. I Totnes besökte vi en av Europas äldsta och mest omfattande skogsträdgårdar, etablerad av professor Martin Crawford, genom organisationen Agroforestry Research Trust. Det visade sig att marken tillhörde och var granne med Schumaker College, en väldigt vacker plats mitt ute på en prunkande landsbygd där en ny generation studenter lär sig permakulturodling och agroforestry, hantverk och hållbar ekonomi i ekonomen och författaren Schumakers anda (författare till boken Small is Beautiful) Vi tillbringade många timmar i Crawfords skogsträdgård och fick en fördjupad förståelse för strukturen i denna odlingsteknik, där man efterliknar naturen för att skapa ett så självreglerande odlingssystem som möjligt, som ger ätlig avkastning i flera skikt över en längre del av året än ettårig odling, och som ger hög biologisk mångfald med alla dess förtjänster, utan fossil energi, konstgödsel eller bekämpningsmedel. Mer läsning: Wood Land Trust.

Båda dessa odlingssystem är runt 25 år och därmed unika i sitt slag idag. Enligt Agroforwards forskning runtom i Europa är Agroforestrysystem i olika tappning, beroende på topografi och lokala förutsättningar, på stark framväxt och ett måste för att klara de utmaningar vi står inför. Martin Wolf pekade innan vi skiljdes åt ut över grannens kala odlingslandskap och konstaterade;

– Det ni ser här omkring är ett industrilandskap. För inte alltför länge sedan bodde här familjer som brukade småskaligt, med vindskyddande häckar överallt.  Agroforestry var nödvändighet och norm… Ju äldre jag blir desto mer vördnad känner jag för vad träder ger oss människor.